Vad kan det vara......................Hur blir det möjligt?
Under mina reflektioner, möten och dialoger med fantastiska pedagoger runt om så har jag hela tiden återkommit till - Vad är det som gör att en miljö, en barngrupp och pedagoger börjar spraka, gnistra och bli ett.Vad är det som utlöser vibrationen som gör att saker faller på plats, att lyssnandet på barnens livsvärld och nyfikenhet levs och utforskas tillsammans. Jag sände iväg ett en tankesnurr till två kollegor - Hur definerar man Miljön som den tredje pedagogen?
Min tanke är att det är BARNET MILJÖN OCH PEDAGOGEN som tillsammans blir den viktiga förutsättningen för att skapa en meningsfull miljö. Men också att man i RE sammanhang tilldskriver miljön ett så stort värde så man kallar det den tredje pedagogen.
När man har varit i det flow som blir till i en miljö där barn ÄGER och ÄR i ett meningsfullt och meningskapande sammanhang så önskar man innerligt att alla pedagoger och barn skall få erfara det. Min ena kloka kollega säger att -
"Den pedagogiska miljön är för mig pedagogernas sätt att synliggöra sitt uppdrag gentemot barnen. Med läroplanen som grund konkret synligöra vad det innebär" ATT skapa en fysisk miljö som får det att hända......
Ja men hur kan man utmana att en del uttryck blir slogans och ger utrymme för att tolka barns intresse med att skapa "aktivitetszoner" där barn kan roa sig.
Kollega nummer två stöttar upp denna diskussion med att säga
" Miljön är nödvändig men den gör inga underverk ensam, det måste erbjudas ett meningsfullt görande för barnen"
MEN tänker jag vem bestämmer vad som är meningsfullt?
Hur kan barns tankar, funderingar och exprimenterande få bli en lärande, glittrande, klurande, hoppfull boll som fortsätter att rulla och fyllas med alla de viktiga lärprocesser, känslor över att "jag kan bli vad jag vill- Jag är en viktig person som räknas" så att alla barn får samma livschans och start .
Hur skapas en ökad förståelse för uppdraget i förskolan? så att pedagoger axlar ansvaret att starta barns läroprocesser i det kollektiva sammanhanget som förskolan är.
Jag hoppas och tror att ju mer vi får upp ögonen för sammanhang och förbindelser i mellanrummen mellan Miljön och dess aktörer i förskolan så kommer vi se vidden av uppdraget. Kanske kommer också förskolorna då äntligen fyllas med mer meningskapande, lustfyllt och upptäckande.......Sedan är det bara att ta skolornas miljöer under luppen.
Vad kan ett klassrum bli??
