Villket sammanhang skall förskolan vara?

"Vad tycker du? Kan förskolepedagogiken gå för långt i sin strävan att befria barnen från okunskap genom att stänga in dem med vuxnas kunskapssyn?"
Skrev Bertil på min blogg

Har nu grunnat en del på denna frågeställning, är det så att förskolan är till för att befria barnen från okunskap? Jag tänker på samhället i stort:
Varför skall barn gå på förskola?
Jag tänker att förskolor idag står för många OLIKA ingångar i denna fråga och det hamnar ofta mellan olika intressen, inriktningar och synsätt. Inte minst politiskt - Vilka pengar vill samhället lägga på våra yngsta medborgare? Får en BRA förskola kosta något? Är politiken medveten om att det är barns första möte med demokrati och början på det livslånga lärandet? Här kan man  om omständigheterna är drägliga, det vill säga att barnantalet är sunt, att antalet vuxna är på en bra nivå och att de är välutbildade och proffisionella, att lokalerna och materialet är goda och genomtänkta och att våra styrdokumentt stödjer verksamheten - så det Bidrar till att ge barnen en viktig erfarenhet och kunskap om livet - att jag är viktig och hör ihop med andra. Att olikhet är en tillgång och att vi tillsamans gör skillnad och kan lära av varandra. Att det är spännade att mötas och undersöka olika fenomen, material och utvecklas i ett sammanhang.

Eller är förskolan bara en transportsträcka till den viktiga delen -SKOLAN? - Eller hänger det ihop?

Ibland får jag känslan att barnen är ett tomt blad när de börjar i förskoleklass.

Som om att de första femåren bara passerat!

Men hur mycket lär ett barn mellan ett & fem år?

Vilken plattform står de på när de kliver in i skolans värld?

 Detta väcker dessa frågor:

Om barnen själv fick välja, vad hade de då valt att lägga sin vakna tid på?

I vilket sammanhang vill man vara som barn?

Jag önskar att barn skulle säga - I förskolan! I Skolan!

Att de känner att de är där i ett viktigt sammanhang där de har ytterligare en tillhörighet utöver den med sin familj.

Min övertygelse och mitt hopp är att barns status skall höjas och att förskolan och skolan skall ses i ett sammanhang där man respekterar och vill möta barn och ungdomar i sin samtid. Att man satsar på kvaliten helhjärtat och inte låter pedagoger arbeta i motvind med att lösa uppdraget.
I min drömförskola och skola finns det en genomtänkt ledning, engagerade och proffisionella pedagoger, goda miljöer, bra gruppstorlekar och ett solidariskt och nyfiket arbetsätt där alla är viktiga.
Tänka sig så mycket trassliga tankar jag kunde finna när jag satt och reflekterade!
Tänk gärna vidare på dem.