Jag har funderat på begreppet projekt VS tema arbete. Jag har tänkt mig tema som ett mer övergripande tak där projekten är de trådar vi väljer att ta tag i utifrån barnens nyfikenhet. Ett sätt att fördjupa och borra sig ner i detaljer.
Projekt tänker jag är ett modernare begrepp som inte känns så vuxenstyrt.
Jag har en fördom om att tema som det arbetades med då man fortfarande såg på förskolan som ett daghem, mer handlar om kunskapsöverföring från vuxen till barn - att vuxen mer valde tema ofta säsongsbetonat osv.
Där pedagogens roll ofta var att planera för "sin" samling där hon/han skulle ställa frågor för att kolla av vad barnen besatt för kunskap. – Var bor ugglan? Hur många ben har den?
Projekt för mig innehåller mer en hållning där man bygger på ett demokratiskt förhållningssätt. Ett förhållningssätt där man är nyfiken på barns teorier och låter barns teorier och hypoteser utveckla projekten tillsammans med vuxna på mer lika villkor. Där olikhet ses som en spännande tillgång.
Pedagogens roll blir då mer att se vilka tillägg kan vi göra, att det blir mer en tankesmedja där man hela tiden tillsammans tittar på - Vad gör barnen? - Vilka teorier har de? Vad är de nyfikna på? Ger tillbaka till barnen - Berätta hur du tänkte? Visa hur du gjorde? Kan du berätta för oss? Kan du rita din teori?
Men jag är samtidigt medveten om att det inte är svart eller vitt - jag ser brister i mitt resonemang.
Tema & Projekt är bara ord - de säger inte något om innehållet.
Utan det är här förhållningssättet och kunskapssynen kommer in. Jag kommer att fortsätta mitt resonemang vidare..............
Jag har tänkt en del efter att varit på sommarsymposiet. Jag har landat i att arbetet med projekt är subjektivt och är relationellt.
Att projekten hela tiden har en slags rörelse och att de påverkas av allt runt omkring i miljön.
Att det hela tiden blir till i ett sammanhang, det är inte något av sig självt.
Våra observationer och sedan noga ställda produktiva frågor ger oss hela tiden svaren på hur vi kan följa med vidare. Men det är kanske detta som är det svåra, det krävs mycket av oss när det inte finns något riktat mål.
Inlyssnade av barn kräver mycket tid och det krävs ett professionellt förhållningssätt då vi skall jobba med abstrakta mål där vi inte riktigt vet åt vilket håll det bär.
Då gäller det att man vet vad man gör och varför så man kan arbeta i lugn och ro med barnen och lita på att det som sker är viktigt.
