En död groda bär spår av hela läroplanen

Som jag innan lyft så blev jag fascinerad av arbetet på en av förskolorna i min stadsdel.

Jag blev stärkt i mina tankar om vikten av att lyfta och fördjupa den pedagogiska dokumentationen. Att skapa en dokumentation i ett reflekterande tillstånd där barn och pedagoger tillsammans lyfter arbetet blir en viktig berättelse

– som jag ser det kommunicerar det arbetet stegvis värdet av barnets meningsskapande, följer noggrant och i samförstånd det forskande barnet/barnens processer. Detta hjälper till att höja värdet på barndomen – tänker jag!

Utgångspunkten för projektet jag skriver om var en död groda som barnen fann och som skapade mycket tankar, nyfikenhet, processer och fantasi hos barnen.

Det dessa pedagoger och pedagogistor gjorde var att gemensamt i hela enheten titta närmare på detta.

För att på så vis hitta spåren och tyda dem för att sedan kunna uppmärksamma barnen och varandra på dem. Detta valde man att göra därför att man ville få syn på den KOLLEKTIVA PROCESSEN och få en FÖRDJUPAD LÄRDOM.

Detta har lett till att man lyft upp barnens tankar och erfarenheter som den viktigaste tillgången i arbetet med våra läroplansmål. Här kan man se de tankemönster och erfarenheter barnen har, man kan se barns lösningar och nya kunskap. Men det som är stort tänker jag är att barnens olikheter blir den största tillgången. Att man använder många uttryck och språk där barnen kan känna sig delaktiga och medforskande på många sätt. Barnen har arbetat med kommunikation, matematik, bild, it/teknik, naturvetenskap, fysik, zoologi, etik, empati och en hel del mer.

Som jag ser det så lyftes också viktiga faktorer för att ett projketarbete skall vara en demokratisk process:

• Att barnen behöver få vila i sina teorier
• Att det är viktigt att visa val av metoder
• Vikten av att processerna blir synliga
• Att det har ett värde att klassificera barnens olika teorier
• Att det som händer mitt i vardagen ofta bär viktiga spår av projektet
• Att det handlar om meningsfulla sammanhang där barnen lockas in i nya erfarenheter
• Att det är viktigt att ha ett reflekterande öga

ATT MAN VET ATT BARNEN ÄGER PROJEKTET – NÄR DE LEVER DET – KAN GÅ UT OCH IN I DET och när det sker ett Rhitzomatiskt lärande utan början eller slut för allt pågår hela tiden och går in i vartannat och det hela tiden skapas nya processer och vägar.

Är tacksam för detta viktiga sammanhang som jag fick ta del av, det skänkte ny kunskap och satte fart på mina tankar. 

Tankar kring meta nivåer!

Har haft förmånen att få möta barns reflektioner kring en död groda......en Pedagog och en pedagogista lyfte och kategoriserade barnens reflektioner och band samman de tankespår och det kunskapande som barnen var i till - en helt otroligt fin dokumentation. Hur tankar kring döden kan bli funderingar kring rörelse och hur rörelse kan vara skillnad mellan liv och död......Tänker klura vidare på detta och återkomma kring projektarbetens möjlighet till att synligöra en helhet och ett djup.

Förskolans demokratiska rum – Vem får man bli här?

Reflektionen på FB – sidan satt igång mig i mitt tänkande!
Jag vill gärna bena i dessa tankar och se vad jag kommer fram till – just nu i alla fall.

Länk:

http://www.facebook.com/groups/386225241112/

Här är en del påstående som jag formulerat, det är inte några sanningar utan mina tankar.

I ett demokratiskt förskolerum sker ett lyssnade på barns drömmar, nyfikenhet, intentioner och handlingar. Där finns inga begränsningar kring vad ett barn är och kan bli, där ses olikhet och gruppen som en tillgång.

Där lyssnar man på de kompetenser barnen är bärare av, man skapar inga ”brist barn” och fokuserar på det man inte kan. Man fokuserar istället på de möjligheter som finns och som kan skapas.

Man är inte rädd för mötesplatser där olikheter syns – där finns ingen ”jantelag”

I ett demokratiskt förskolerum pågår ständigt -

Delaktighet – Dialog - Förhandling

Vidare tänker jag att där demokrati utövas så pågår ett föränderligt och rörligt lärande och ett lärande som bygger på lyssnade och undersökande.

Jag tänker också att den reviderade läroplanen har gett oss ett viktigt uppdrag man trycker på att gruppens lärande är viktigt!

För mig känns det som ett viktigt avtryck i att lyfta barnen och barnens förskola som en viktig arena där demokrati skapas.

Då behöver förskolan se över helheten och se efter om vi verkligen lever värdena.

vi behöver låna varandras kompetenser och kritiska ögon för att titta mjukt på både makt, kultur, teorier och på hur det ser ut i samhället idag.

Vi behöver ställa oss frågan – Vad är Svensk förskolas största utmaning?

Vad tänker ni?

Vill varmt rekomendera ett nummer av Modern Barndom nr 6 2002 där man talar om olikhet!

Att tänka.....

.......Kring miljöer Tillsamans - Nätverkets fjärde mätverksträff hade fokus på Miljöer för demokrati och delaktighet! Den var på Sotenäs förskola i Partille och där sjuder det verkligen av spår av barnen, där kunde man se berättelser kring barns funderande och undersökande.
Många viktiga tankar kom upp i de sokratiska samtal som pågick - jag reflekterar själv över hur kan man leva orden.......Härligt att få tänka vidare på detta!

Hur bygger man relationer?

Funderar just nu på Kvalite i förskolan -  Vad är  kvalitet i Förskolan?  

- Vad skall förskolan vara för plats?

Harold Göthson satte snurr på min tankar då jag läste senaste Modern Barndom där han skrev:

” …Kanske handlar kvalitet om att rusta sig, öppna sig, och ta emot och vilja ge”…..

Jag tänker utmaningen ligger i att skapa de sammanhang i våra förskolor där just delaktighet och värdet i att bygga relationer blir grunden.

Viljan att ge ett värde till det lärande och sammanhang som pågår i våra förskolor på ett osjälviskt och medutforskande sätt –  och ser att just relationer mellan oss - pedagoger, barn, föräldrar, ledning är de byggstenar som vi skall använda.

                        

Barns teorier /Förskolan KärraÄng

Att tänka att det är praktiken och barnens GÖRANDE som visar vägen till vad som är kvalitetet.

OM vi inte organiserar oss kring barns MENINGSSKAPANDE här och nu och RELATIONER mellan oss i praktiken så är det risk att kvalitet blir ett tomt begrepp där man mäter något önskat.

Men detta kräver mycket lyssnade, reflekterande och att man är villig att göra upp med för givet tagna regler om vad ett barn ÄR!

När jag deltog i ett projekt där pedagoger från Nederländerna, Italien och Sverige möttes och delade varandras praktik så uppstod många tankar kring det praktiska arbetet.

I min reflektions bok kring detta InDem projekt har jag skrivit:

” Hitta en gemenskap i att skapa mening – för att STÅ på samma plattform – sedan kan man göra mer individuella val”

Jag tänker - Bygga relationer är en viktig byggsten i att skapa god kvalitet och jag tänker att i våra förskolor pågår det hela tiden – Barnen visar vägen……..

If it is impossible for a culture

to exist without a social idea

of the child, it is also true that

culture, apart from its abstract

qualities, is measurable only by its

physical manifestations and inside

the same country different cultures

are generated.

The deciding factor then is how social ideas

of children take shape in different places,

changing in the course of transactions

with culture and with cultures.

Loris Malaguzzi " ur katalogen de hundra språken för barn publiserad av Reggio Children