Kan konsten påverka samhället? – var ingången till denna kväll på HDK med Marie Bondesson. Ja tänker jag och ser barnen som del i det blivande samhället och att de redan har ett förhållande till konsten men det är i vår roll som Atelieristor/Pedagoger/Pedagogistor/ som vi kan belysa och skapa en ingång till detta. Att ge barnen rika tillfällen att möta konsten och utmana barnen i sitt seende, reflekterande och uttrycka sig i de hundra språken.
Tänk vad spännande att en filosof, Sokrates som levde 400 f.Kr sätter sina spår idag 2011.
Visserligen är det Platons dialoger som lyfter Sokrates filosofiska begrepp och tankar men jag blir inspirerad och nyfiken på detta. Här kan man se både etik tankarna och demokratitankarna blir levandegjorda och att vi människor strävar efter att försöka förstå detta ännu idag,
Hur kan vi bygga en bättre värld?
Det kanske är detta som alla reflekterande samtal har som ”slutmål” och frågan som vi ständigt söker svar på.
Att vi i förskolan kan använda oss av dessa tankar är inte svårt tycker jag, barnen stannar gärna i existentiella frågor.
· Fanns jag till innan jag föddes?
· Varifrån kommer jag i så fall?
· Vad händer när jag dör?
Kanske är det vi vuxna som snabbt rusar vidare i dessa frågor och inte vill stanna i det svåra som vi inte har rätt svar på. Men jag tänker att här har vi en ingång och ett djup till alla frågeställningar och kring kunskap som begrepp. De frågor vi inte har svar på behöver möta fantasin, det konkreta och detta i olika miljöer där man kan beskriva, praktisera, uttrycka och gestalta sin funderingar och även vara ett underlag till all form av samtal och reflektion tillsamans.
Att sedan detta möter samtidskonsten gör det så mycket mer spännande. Samtidskonsten där min tolkning är att begrepp hela tiden utmanas, där idén kommer före materialet. Där gränserna mellan verklighet och ”den sanna” bilden hela tiden konfronteras med fantasin och det omöjliga, detta blir jag nyfiken på.
Detta blir en spännande utgångspunkt i att försöka fördjupa resonemanget i ett Sokratiskt samtal. 
”Den sokratiska dialogen är ett speciellt sätt att föra ett samtal som kan utveckla
barns och vuxnas sätt att tänka och för att de därigenom ska nå insikt i centrala idéer
och värden. Utgångspunkten för sådana sokratiska samtal är berättande texter av
olika slag, bilder, filmer mm.”
”Samtalen är inspirerade av Sokrates sätt att genom dialog få antikens atenare att
tänka djupare kring de stora livsfrågorna. Sokrates, den antika filosofen, gick runt på
Atens gator och ställde frågor, i syfte att fördjupa sitt eget tänkande såväl som
tänkandet hos dem han frågade. Platon skrev ner Sokrates dialoger och
vidareutvecklade idéerna. Själv kallade Sokrates sin metod för ”majevtik”, d.v.s.
förlossningspedagogik. Han tänkte sig att varje människa har de rätta, inre värdena
inom sig och att majevtiken kan få dem att se klarare och tydligare vilka dessa är.”
Ann Pihlgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar