Mötet med teknik behöver ske i relation.....

Idag hade jag förmånen att lyssna till en kollegas beskrivning av arbetet med de yngsta barnens relationer, förskolan som en välkomnande plats där IKT har en naturlig plats mitt i görandet.

Hon beskrev hur arbetet med barngruppen blev till i ett sammanhang av lyssnande och utmanade. Där barns lek och utforskande av sitt nyfikenhets fokus hela tiden var i rörelse. Barns berättelse om fåglar och livet......så mycket värdeskapande som pågår i barns berättelser, rummets materialitetet och leken. Hur kroppens språk bidrar och vikten av att det måste få ske i en rörelse. Små barn erövrar lärandet med hjälp av sina kroppar. Men det nuddar hela tiden vid känslan och sinnenas språk

"Lyssna och se barns olika strategier och låta det bli ett spirande och smittande även kring normer och värden"

Det handlar mycket om :
Att skapa demokratiska mötesplatser, återkoppla, leka tillbaka, utmana och tänka vidare. 

Genom att låta barn uppleva och utforska med sina kroppar, använda sig av lera, ljuset, reflexionen och projektionen så skapas livsrum för lärandet. 

Så skapar man ett välkomnande av barnet där tekniken i detta fall - I pad och projektorn är med och iscensätter rummet och sammanhanget. Dessa tvååringars sammanhang var att möta det de visat sitt intresse för under promenaden i närmiljön.  I detta fall  var det träd och fåglar , och pedagogernas utmaning var att i spännande sammanhang skapa mötesplatser i rummen.

Där kunde barnen återuppleva skogsturen genom projicering med hjälp av IPAd och projektor. Där fanns det utmaningar som handlade om barnens funderingar och att leka tillbaka. Material i form av ull, fåglar pinnar, lera, bilder så barnen kunde reflektera och bygga vidare på sina erfarenheter och kunskaper. Hela tiden uppstod nya frågor, fördjupningar och barnen visade vägen vidare in i det projekterande arbetssättet.

Tack förskolan Stella och Anna Karin att ni delade era erfarenheter!