fredag 29 april 2011

Föreläsning C Fabbi

Har varit på en mycket inspirerande dag och kväll. Detta väckte många tankar  hos mig – vad är det jag går i motstånd till? Vill jag att barn och ungdomars lärande skall omfatta en helhet eller delar?
Jag har idag suttit och arbetat med en studiedag kring läroplanstilläggen för förskolan tillsammans med kloka kollegor – jag ser så tydligt att mina nya kompetenser i min atelieristautbildning gett mig  mycket mer komplexa ingångar  och Cristian satte snurr på mig ordentligt.
Jag funderar  kring lärandet och när jag nu läser Gregory Bateson så blir det så synligt för mig – Vi måste gå i motstånd motLärandet som ett uppdelat fenomen som läraren styr –  Mot att "skapanadet" eller estetiken blir en slag parallellprocess som man tänker sig kan användas för att det blir ”roligare att lära andra saker” eller skall ”passa flera" - Att man förminskar projketens viktig roll som  lärandeprocess för att ge plats för "mätbar" kunskap som kan utvärderas på ett "linjärt" sätt . Vi måste lyfta den pedagogiska dokumentationen som det verktyg som vi använder då vi skall utvärdera och analysera det barnen gör i projketarbeten.  Vi måste mobilisera oss och stå nära barnen och lyfta deras teorier och tankar och göra de tillägg som gör att de kan fortsätta att utveckla och utforska sin omvärld i ett meningsfullt sammanhang.....
Bateson skrev bland annat " Bryt det mönster som binder samman delarna av det som skall läras så förstörs med nödvändighet all kvalitet" 
Ja kanske är det så att medlet mot dåliga resultat i skolan inte är att bryta ner ämnena i fler mindre delar där lärare skall vara mer effektiva, styrande och hålla diciplin, kanske ger det mer att se till att skapa mönster genom att låta praktisk kompetens vävas ihop med teorier i ett sammanhang där barn/elever kan få forska utifrån sina intressen tillsamans.

onsdag 6 april 2011

Min Logg – Blogg - process genom samtidskonsten!

Jag har ett långt förhållande till konst som betraktare – jag har alltid varit intresserad, njutit konst och försökt skapa konst. Bilder är och har varit en inspirationskälla för mig i allt. Men det inte förrän nu jag fått upp ögonen för nutidskonsten och den lite mer metaforiska konsten. Detta möte har berikat mig och mitt senaste besök var på Moderna museet i Stockholm där jag var för första gången en kylig februaridag. Besöket väckte många känslor och gav mig många reflektioner. Först så möter man den underbara utställningen ute Ur Moderna Museets samling: Paradiset, 1966
 Niki de Saint Phalle och Jean Tinguely/BUS 2010. Med färgstarka skulpturer som stod där i ett fanatiskt sammanhang och i ett vintergrått dis med utsikt över fjärden. De sprider glädje och livslust i både sina runda former och mustiga färger.
Sedan fann det en härlig spegel installation vid entrén, där glasfasaden möter ett rum ute där speglar förändra vinklar och får en att fundera på vad som är spegelbild eller inte spännande speglar ger verkligen olika perspektiv.
När jag sedan inne i byggnaden mötte utställningen av Eva Löfdahl
 Jag upplevde en otrolig känsla av kreativitet och upplevde att installationerna var så spännande och mångbottnade. Att fundera och utmanas av vinklar, skuggor, det oväntade och dubbelbottnade gav en stark förrinnelse av kreativitet och upprymdhet men efteråt var jag helt matt, orkade inte ta till mig mer kände att jag behövde bearbeta i lugn och ro. Jag upplevde ett flow och att hjärnan gick på högvarv och kände att vi som pedagoger borde ta tillfället i akt och möta konsten för att kunna utmana barnen. Jag och min kollega kom fram till att vi borde i vår roll som pedagogistor se till att pedagogerna ges möjlighet att möta det oväntade, det kreativa och de olika konstarterna mer. Att det skapar reflektion och öppnar upp för tankar och kreativitet. Vi funderade mycket över hur man kan bli utmanad som pedagog och över att vi behöver lyfta in konsten mer i förskolan.

”Utställningen på Moderna Museet är retrospektiv och samtidigt i högsta grad samtida. Eva Löfdahl gör ett omfattande nytt verk, en installation där tentakler, spröt och byggelement förgrenar sig i en rumsstruktur som också inkluderar tidigare verk. Installationen är en plats och innehåller flera tidsskikt med olika innehåll. Lågenergi och dynamik. Allmänna modeller och tillämpade. Framkallning och prototillstå
nd.”
”Valet av material är i första hand ett val av arbetsmetod för att formulera ett innehåll.”

Jag tror att man genom att skapa utrymme för konsten mer i samhället så ger man människor fler tillfällen att bli berörda och göra tankevändor. Man blir mer kreativ och ser fler utvägar och ingångar till att lösa problem och tänka på nya sätt. Detta är som jag tänker nu viktigt att främja hos våra barn och ungdomar, de behöver kunna se på problemlösningar med ett kreativt öga och en känsla av att detta kan man göra. Det finns mycket att ta tag i både i samhället och i världen där dessa förmågor behövs. Hitta alternativa bränslelösningar, lösa svälten, medla vid konflikter osv. Det är inte utan att man blir förtvivlad över hur man tar bort mer och mer av de skapande ämmnena i skolan och att man på förskollärarutbildningen inte får något alls om man inte valt den inriktningen. Detta var mina tankar och jag får säkert tillfälle till att utveckla dem vidare.